reachthecitysteps

Just nu med skakande händer. Tröttare än någonsin, jag lyckas på något sätt sova färre och färre timmar varje natt. Ibland måste man bara klara ut dem beroendeframkallande harry potter spelen&,ibland känns det som tusentals myror har raveparty i benen när man försöker sova, och som idag, sitter jag och läser i sandras arkiv och ler igenom i varje fint ord hon skrivit. Till slut tänds alltid alla gatlampor utanför mitt fönster och jag inser att klockan faktiskt är fem, på fel sida av dygnet. Fokuserar på att förvandla "i övermorgon är det skola igen"-tankarna till "om fyra månader går jag ut nian"-tankar innan jag somnar som en stock någonstans i mitten av min hundrafyrtio centimeter breda säng.