Shake my hips to the revolution
Kul med världens festivalångest eftersom arvika ställer in, kul att jag inte kan ladda upp några bilder för blogg.se inte låter mig, kul att jag vill köpa ett par skor för 1900kr(varför tänker jag ens tanken?), kul att jag måste gå upp klockan 8 varje dag denhär veckan, kul att mitt rum ser ut som skit och kul att jag inte kan sova.
Det enda som faktiskt är kul är att jag har fått en busshållplats precis utanför min port, invigde den på hemvägen för första gången idag och jag kan säga att det är bland det bästa som hänt mig.
//
Det var fint väder i morse. Jag och katja åt glass. Har en ny kamera, men jag fattar mest ingenting av den än.End up looking tragic
Jag trodde fjärilarna hade dött efter dig. Du satte spår överallt, och jag insåg aldrig vad som skulle krävas av mig för att kunna blåsa bort dig föralltid. Nu vill jag inte ens kalla dig för dig längre. Du är bara han. Dåtid. My past. Fjärilarna vaknade om de så tog ett år för dem att göra det, och fan vilken lättnad. Vilken lättnad att få somna med någon annans doft i håret.
///
Glömmer bort att skolan faktiskt inte är slut än.
Ligger i nattsvart gräs och dricker vin med Märta, träffar obekanda ansikten som jag gärna glömmer bort, ser solen gå upp över Humlegården med Märta, Jimmy, John och The Kills i bakgrunden. Somnar klockan 6 i en av Jimmys jävligt små soffor på Söder. Äter pannkakor, är hemma i tio minuter, äter finmiddag hemma hos pappa på gröna linjen, hamnar utanför Dans Dakar i solen med ännu mer vin och hur fina människor som helst. 21.30 skriker sönder halsen till Alice's röst och rullar runt på marken på fel sida av stängslet. Känns forfarande overkligt. Hittar en filt och en rosa keps, åker hem, för full, för tidigt.
