reachthecitysteps

 

fortfarande trött på allt, känner mig ovälkommen överallt. har så svårt att anstränga mig för att må bra och fixa allt som min trötthet har förstört, och sluta tycka att allt suger snopp just nu. överlevde förra vintern genom att gå runt i någon slags surreralistisk dimma av att inte äta, hostmedicin och dricka så mycket som möjligt på helgerna men så löser man fan ingenting. här är en påminnelselista till mig själv om saker som är bra:

 

kaffe

glitter

tända ljus

sex

glögg

pulka

ikväll är en sån kväll då jag saknar när alla var underåriga och när vi dansade fram över trottoarer och gräsmattor och hoppade runt i snöhögar, istället för på ett mörkt jävla dansgolv till en deppig indielåt. för femtio kronor ska man få fem öl inte en. vill åka till en knasig hemmafest hos någon man inte känner och inte veta hur kvällen ska sluta. inte veta att kvällen kommer se ut som alla andra: köper några öl, dansar till några låtar, röker några ciggaretter i rökrutan, tar några instagrambilder sen tar vi nattbussen hem.

 

vill komma bort, och det är ju såklart för att misärvintern är här och man alltid känner så då, men ändå. vill ta adam under armen och springa runt på nya gator med nya människor. vet att jag troligtvis skulle sakna stockholmslivet och bubblan efter knappt två veckor, men ändå. ibland så längtar man bort eller tillbaka.