Sweeter than heaven and hotter than hell
Gör inlägg efter inlägg som bara hamnar i utkast. Det finns helt enkelt för mycket att säga. Höst och ångest kommer krypande i hälarna på oss och snart börjar skolan, för att sedan aldrig ta slut. Mitt rum ser ut som ett sjukhus, väggarna är helt tomma och nu när golvet är dammsuget och helt fläckfritt känns allt bara stelt. När mamma säger åt mig att städa säger jag alltid att "det är kläderna på golvet som inreder mitt rum" och nu nickar hon bara tyst och säger att vi borde nog åka till ikea. Jag drar bara ner rullgardinen och låter allt bli svart.
Sommaren har gått fortare än någonsin. Kan inte minnas någon sommar då jag gjort så mycket. Jag har i stort sätt levt i en resväska de senaste månaderna&det kunde inte ha känts bättre. Om ett halvår kommer jag ligga i fosterställning i min säng och be om att få komma tillbaka till första natten i Emmaboda.
Det enda jag tänker göra nu är att klippa håret, börja gymnasiet, försöka få till någon slags höstgarderob men först sova ut mina sista två veckor som ledig. Way Out West hade inte suttit fel, men jag överlever. Jag lever.
Kommentarer
Trackback
